Beteendebesök

För vissa djur kan vardagen eller särskilda händelser bli utmanande och stressiga. Långvarig stress eller upprepade tillfällen där djuret känner sig otryggt och rädd kan leda till beteendeförändringar som speglar sig även under situationer där det inte finns uppenbarliga stressfaktorer i miljön. Det påverkar både djurets välfärd och fysisk och mental hälsa, och det kan skada relationen mellan djuret och djurägaren.

Vanliga exempel på beteendeproblem är:

• Ljudrädsla, mot t.ex. fyrverkerier, åska, bilar, skott
• Separationsångest, när djuret blir oroligt av att lämnas utan djurägaren
• Problem med hundmöten, där hunden blir förvirrad, rädd eller aggressiv
• Elimineringsproblem (djur som kissar eller bajsar på ”fel” ställe inomhus)
• Beteendeförändringar som antyder till demens (t.ex. ett äldre djur som skäller / jamar utan anledning, går vilse, känner inte igen djurägarna)
• Plötslig eller gradvis försämrad aggression från ett djur som tidigare inte var aggressivt
• Allmänna tecken av stress i vardagen – t.ex. kater som gömmer sig eller hundar som inte kan finna ro, och som reagerar på små förändringar i miljön (ljud, personer, rörelser, andra djur).

Känner du igen ditt djur i någon av beskrivningarna eller har du frågor eller funderingar om ditt djurs beteendemönster? Hos oss kan du få hjälp med beteendeproblem hos din hund eller katt. Veterinär Maria Malidaki är vidareutbildad på tillämpad etologi och djurbiologi och tar gärna emot djurpatienter som behöver stöd och hjälp vid utmanande situationer eller som visar oro och beteendeförändringar i vardagen.

Hur går en beteendeutredning till?

Alla djur som visar beteendeförändringar behöver först en undersökning av veterinär för att utesluta att det är något fysiskt fel som påverkar djurets beteende. Smärta från t.ex. tänder, öroninflammationer, urinvägsinflammation eller artros är en vanlig orsak bakom beteendeförändringar. Vissa sjukdomar, som t.ex. sköldkörtelproblem hos hundar och katter, kan också leda till beteendestörningar. Därför kan särskilda patienter också behöva kontroll med blodprov.

Vi erbjuder undersökning med eventuella blodprov på vår klinik. Har ditt djur undersökts senaste månad hos en annan klinik kan den behandlade veterinären remittera er till oss om beteendeproblem misstänks.

Innan ni träffar veterinär Maria för ett beteendebesök fyller ni i en beteendeenkät. Beteendeenkäten har flera frågor om djurets bakgrund, miljö och de reaktionerna som kan uppstå vid olika situationer. Ni lämnar eller skickar den ifyllda beteendeenkäten till oss och ni blir kontaktade så fort Maria har gått igenom den. Det tar oftast en vecka för att analysera klart beteendeenkäten och återkomma med synpunkter samt för att boka in ett besök.

Under beteendebesöket diskuterar vi en plan för att hjälpa djuret med beteendeproblemet, följer upp med behandlingen och sätter in medicinering vid behov för att stödja djuret medan det lär sig nya sätt att klara de mer utmanande situationerna i livet. Mellan besöken håller vi kontakt på mejl eller telefon och vid vissa tillfällen för ni dagbok om djurets mående och framsteg / eventuella baksteg.

Behöver alla djur medicinering?

Syftet med medicineringen är att skapa en lugnare och mindre stresspåverkad hjärna som kan ta emot inlärning av nya metoder för att kunna klara de situationerna som upplevs som svåra för djuret. Syftet med medicineringen är aldrig att djuret ska vara sömnigt, dåsigt eller trött. Vi vill ha glada, energifyllda och lyckliga hundar och katter, och medicinering används för att kunna ge djuret tryggheten av att känna sig lyckligt utan att belastas av onormalt mycket stress.

Inte alla beteendepatienter behöver medicinskt stöd. Vissa djur kan behöva endast kosttillskott som stöd, andra djur får korttidsbehandling tills träningen och miljöåtgärderna har hunnit att ge effekt, medan en del djur behöver medicinskt stöd livet ut för att kunna må riktigt bra.

Däremot krävs det hjälp av en hundpsykolog vid de flesta tillfällen när en hund har ett beteendeproblem. Veterinären kan hjälpa med medicinskt stöd och kan bedöma vilket / vilka problem som finns och som påverkar hundens beteende, medan en duktig hundtränare med vidare utbildning inom hundbeteende och beteendeproblematik hjälper er och hunden med träningsplan och tips om hur vi kan förvandla stressen, rädslan och oron till lugn, fokus och trygghet. Den delen är det absolut viktigaste när vi försöker att hjälpa en hund med beteendeproblem att må bättre. Vi hjälper er att ta kontakt med en hundpsykolog om ni inte redan har valt en själva.

Hos katter med beteendeproblem behöver vi oftast hjälpa till genom att skapa en tryggare och betydelsefull miljö hemma, där katten kan utföra sina normala beteenden. Det planerar vi tillsammans på kliniken. Vid vissa tillfällen där flera katter bor i samma hushåll kan omplacering av en katt behöva diskuteras. Katter är i princip ensamdjur och kan ha svårare att leva ihop i harmoni med andra kattkompisar, framförallt om det inte finns ett stort revir med flera resurser som kan delas mellan katterna.

Observera: Katter som har problemet att de kissar eller bajsar utanför lådan och som inte är kastrerade (dvs som fortfarande påverkas av könshormon) behöver först kastreras eller behandlas med läkemedel som dämpar könshormoner innan vi kan söka andra anledningar bakom problemet. Markeringsbeteendet är ett normalt kattbeteende framförallt hos okasterade katter, men även kastrerade katter kan markera. Dock är risken för markering efter kastrering mindre i de flesta fallen.

FÖRSTA HJÄLPEN

Om ditt djur kissar / bajsar på ”fel ställe”

• Bestraffa aldrig djuret! Våra husdjur ser inte kiss och bajs som något äckligt och därför kan inte använda det som protest mot oss heller. De lämnar däremot alltid viktig information genom urin och avföring.
•  Om ditt djur kissar eller bajsar på ”fel” ställe finns det alltid en orsak bakom beteendet som kan förklara varför, allt från fysiska besvär till att djuret försöker lämna informationsspår som vi helt enkelt inte kan översätta. Stället där djuret har kissat och bajsat är inte fel från djurets perspektiv, utan det är upp till oss att förstå vad som hände som ledde till det beteendemönstret och försöka att lösa problemet.
• Vänta inte långe om ditt djur har problem med att kissa och bajsa! Ju längre tid det tar att förstå och behandla orsaken bakom problemet desto svårare blir det att ändra vanan av att djuret gör sina behov på oönskvärda ställen.
• Det finns allvarliga fysiska sjukdomar som kan kopplas till förändring i toavanor hos våra djurkompisar. En fullständig undersökning som oftast kräver provtagning behöver göras i de flesta fall.

Oom ditt djur har separationsångest

• Lämna inte djuret ensam i hopp att det kommer att lära sig att klara av situationen! Varje gång djuret lämnas utan att kunna klara ensamheten försämras separationsångesten.
• Se till att ditt djur alltid har sällskap som ger lugn och ro, tills ni har påbörjat utredning, behandling och träning mot separationsångest.
• Separationsångest kräver långsam och stegvis träning där varje steg inte överstiger djurets förmåga att klara att vara ensam. Kontakta gärna oss så hjälper vi er!
• Det finns både korttids- och långtids medicinsk behandling för djur med separationsångest, som kan kombineras med träning för att hjälpa era djur.

Om ditt djur har ljudrädslor

• Utsätt inte djuret för skrämmande ljud i hopp om att det kommer att bli bättre med tiden! Varje gång djuret utsätts för obehagliga ljud blir rädslan värre, och djuret kan börja utveckla vidare rädsla mot nya ljud.
• Det finns både korttids- och långtids medicinsk behandling för djur med ljudrädslor. Fråga oss så att vi kan hjälpa er i god tid!
• Vissa djur kan få mycket hjälp av träning mot ljudrädslor, som dock behöver göras på ett kontrollerat och gradvis sätt.

Om ditt djur visar tecken på stress eller rädsla

• Bestraffa aldrig djuret! Det finns en anledning att djuret visar rädsla eller stress under en situation eller i vardagen. Bestraffningen leder bara till försämring av rädslan och relationen mellan människan och djuret.
• Ökad stress och rädsla är inte ett normalt beteende och har inget att göra med att djuret är ouppfostratt. Utsätt inte djuret för situationer som upplevs som onormalt stressiga då det enbart kan försämra djurets rädslor.
• Smärta kan bland annat ge beteendeförändringar som rädsla och ökad stress. Därför är det viktigt med en undersökning för att börja förstå vad som påverkar djurets beteende.
• Är ditt djur oroligt eller stressat under veterinärbesök? Kontakta oss gärna inför besöket! Det finns läkemedel som kan dämpa stress och ångest och som kan ges tillfälligt inför ett veterinärbesök, för att hjälpa djuret få en lugnare upplevelse.

Om ditt djur visar aggression

Vi har lärt oss att leva tillsammans med våra hund- och kattkompisar även om vi inte kan använda ett gemensamt språk för att kommunicera med vanadra. Vissa gånger kan ett djur med beteendeproblem, smärta, rädsla eller ångest agera aggressivt mot personer eller andra djur i miljön. Våra hundar och katter har tänder och vassa klor som kan leda till allt från små till allvarliga skador. Säkerhet för både djur och människor är alltid första prioritet, tills vi kan hitta och behandla de orsakerna som leder till aggressionsbeteendet.

Om ditt djur visar tendens till aggressionsbeteende – morrar, fräser, förföljer dig eller en annan person eller djur hemma:

• Lämna inte barn eller andra djur ensamma med djuret som visar tendens till aggression.
• Kontakta en veterinärmottagning så fort som möjligt för utredning av fysiska problem, smärta eller beteendeproblem.
• Bestraffa aldrig djuret! Skrik inte, kasta inte saker åt djuret, ta inte tag i nackskinnet, och slåss inte med djuret, det förvärrar situationen och kan leda till utfall.
• Undvik de situationerna där du har märkt att djuret visar aggression. T.ex. ta inte bort matskålen, tuggbenet eller leksaken om hunden inte släpper, lyft inte katten, berör inte djuret där det har visat obehag. Avbryt borstning eller kloklippning om djuret visar obehag – istället fråga en veterinärmottagning för hjälp!
• Skapa ett lugnt ställe med alla viktiga resurser (mat, vatten, möjlighet till att kissa / bajsa, liggställe) där djuret kan vara ensamt med dörren stängd, låst och möjlighet till uppsikt (kameraövervakning, titthål, koll från ett fönster) under några timmar när du inte kan vara hemma men när andra djur eller personer finns hemma.

Om ditt djur gör utfall:

• Undvik all direkt fysisk kontakt med djuret. Prata lugnt eller var helt tyst, rör dig långsamt och stå upp. Stirra inte på djuret direkt i ögonen men var uppmärksam på vad det gör.
• Om det går att flytta djuret utan risk för skador, flyttar du djuret till ett eget rum. Lämna vatten, mat och lämpligt ställe för att djuret ska kunna göra sina behov (underlägg / kattlåda), stäng och lås dörren och låt djuret vila och lugna ner sig. Kontrollera ofta att djuret mår fysiskt bra. Kontakta en veterinärmottagning för rådgivning.
• Katter kan i de flesta fall flyttas genom att kasta en eller flera handdukar på djuret, sedan försiktigt lyfta och flytta katten ihoprullad i handduken / filten. Vissa hundar kan också bli lugnare om huvudet täcks av en filt så att de kan ledas till ett eget rum.
• Vid tillfällen där djuret inte kan isoleras i eget rum lämnar ni rummet långsamt. Stäng och lås dörren så att djuret kan få lugna ner sig och kontakta veterinärmottagning för rådgivning.
• Vid utfall, undvik att slåss med djuret då det kan leda till flera skador på dig eller den personen / djuret som attackeras. Försök i första hand omdirigera djurets fokus till annat genom att kasta en filt / plagg / handduk över djuret, kasta vatten eller kasta ett föremål nån annanstans i rummet än på djuret. Om djuret attackerar dig, stelna till, var tyst, titta bort, täck huvudet med armarna och kryp ihop. Vid första tillfälle backa långsamt.